nu är jag lite bättre... fan vilken värk jag har lidit med hela dagen. har fortfarande känningar men jag är levande nu i alla fall. jag önskar att detta går över snart för jag orkar inte... vaden är typ avdomnad, det klias och känns obehaligt under plåstrerna och det värker i knät och låret. jag vill och försöker böja knät men det vill inte, jo det går på rehabövningarna men jag vill meeeer.

på tal om sprutorna... idag tog det en halvtimma för mig att ta den. jag hatar sprutor, kommer aldrig att vänja mig vid dessa fast jag redan tagit 5 st hittills själv. visst, mamma kan ge mig dom men klart man vill själv.

har fortfarande inte hittat sladden. den är spårlöst försvunnen. vill ju visa er kort både från operationen och festen igår. tålamod...